Livskunskap i skolan

I skolans styrdokument används begreppet värdegrund istället för livskunskap.
Under senare år har skoldebatten i Sverige och flera andra länder ensidigt fokuserat på mätbara skolkunskaper. Att kunskapsmässigt nå framgång i skolarbetet är en viktig skyddsfaktor mot droger, kriminalitet och psykisk ohälsa men unga behöver också förmågor för att kunna navigera sina liv på ett ändamålsenligt sätt och samspela med andra. Inte minst tror vi att ett ökat utrymme för värdegrundsarbete eller livskunskap i skolan kan bidra till en fredligare värld.

Det finns ett starkt stöd i skolans läroplan för arbete med värdegrundsfrågorna (Länk till: http://www.vindrosen.se/bengtsundbaum/bengtsundbaum/wp-content/uploads/2012/12/Livskunskap-i-Lgr-11-pdf.pdf ) men i verkligheten är det alltför ofta en ensidigt fokusering på mätbara kunskaperna i form av betyg eller nationella prov.

Programbaserad undervisning eller egna idéer?

Livskunskapsundervisning i skolan kan ske med hjälp av utarbetade program eller efter eget huvud. Programmen är utvärderade i Norden eller andra länder och omfattar utbildning och lärarhandledning. Oberoende om man bedriver värdegrundsarbetet efter ett program eller efter "eget huvud" går det inte att isolera till enstaka lektioner utan måste genomsyra hela skolvardagen. Det finns forskningsstöd för att komplettera ett program med egna idéer (Se nedan under NOVA, Norge).

  

Vad säger forskningen?

Fokus i de vetenskapliga utvärderingarna av skolans värdegrundsarbete har ofta legat på det mobbningsförebyggande arbetet.

Skolverkets studie
2011 publicerade Skolverket en studie, Utvärdering av metoder mot mobbning, av effekterna av åtta mobbningsförebyggande program i skolan. De slutsatser som dras av studien är att vissa delar av programmen kan ge motsatt effekt och Skolverket rekommenderar därför inte att något av de mobbningsförebyggande programmen används i sin helhet av skolorna.

Studiens resultat, som kraftigt kritiserats av en del forskare, står i motsatsförhållande till andra nordiska och internationella studier av mobbningsförebyggande program, till exempel Brottsförebyggande rådets (Brå) internationella forskningsgenomgång Effectiveness of Programmes to Reduce School Bullying och en studie av det norska forskningsinstitutet NOVA

Brå
Enligt en internationell forskningsgenomgång av Brå, Effectiveness of Programmes to Reduce School Bullying (Länk till https://www.bra.se/bra/bra-in-english/home/publications/archive/publications/2008-10-23-effectiveness-of-programmes-to-reduce-school-bullying.html), är antimobbningsprogram effektiva verktyg för att minska mobbning. Programmen minskar i genomsnitt antalet mobbare med 23 procent och antalet mobbade med 17 procent.

Den internationella forskningsgenomgången har också sammanfattats på svenska av Brå , Effekter av anti-mobbningsprogram, vad säger forskningen ( Länk till https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180003644/2009_effekter_anti-mobbningsprogram.pdf )

NOVA, Norge
Felles fokus. En studie av skolemiljöprogramme i norsk skola (Länk till: http://www.forebygging.no/Rapporter-og-undersokelser/Temarapporter/2015-2013/Felles-fokus-En-studie-av-skolemiljoprogrammer-i-norsk-skole/ ) genomförd av NOVA ett forskningsinstitut vid Senter for Velferds- och arbeidslivsforskning på Högskolan i Oslo och Akershus. Studien visar att ett förebyggande program inte är en förutsättning för att lyckas förebygga mobbning men forskarna ser flera fördelar med att arbeta efter ett program. Det ger auktoritet och legitimitet i arbetet, det underlättar en skolgemensam satsning och gör att det är lättare att avsätta tid till att utveckla skolmiljön.

Utvärderingarna av de fyra programmen är vetenskapligt korrekt genomförda men av olika kvalitet och det går inte alltid att entydigt dra slutsatsen att de positiva effekterna är programmens förtjänst. Utvärderingen av Olweusprogrammet håller högst kvalitet och här menar forskargruppen att resultatet är tillförlitligt.
Även i de norska skolorna förekommer att man inte renlärigt håller sig till samma program men det behöver inte innebära att arbetet är verkningslöst utan kan snarare vara berikande.
 

Internationella erfarenheter

Läs om internationella erfarenheter och forskning till exempel i:

 

 

Några exempel på livskunskapsprogram

StegVis är ett internationellt material som syftar till att motverka våld och konflikter. StegVis används i cirka 50 000 skolor runt om i världen.
(Länk till: http://www.nyponforlag.se/social-kanslomass-traning/stegvis/ )

SET (Social emotionell träning) är ett manualbaserat program som syftar till att främja barns och ungdomars psykiska hälsa och att främja en positiv utveckling hos våra barn och ungdomar. Programmet går ut på att stärka skyddande faktorer på individ- grupp och skolnivå. 
(Länk till http://www.birgittakimber.se/birgittakimber/extern/social_och_emotionell_traning.htm )

 Lions Quests värdegrundsmaterial "Tillsammans" vänder sig till barn och ungdom från förskoleklass till och med gymnasiet. Det vänder sig också till föräldrar, lärare och annan skolpersonal och är anpassat till de senaste läroplanerna.
(Länk till: http://www.lions-quest.se/ )